Igår var minst sagt en omtumlande dag! 

Med hjälp av ett extra ultraljud har man konstaterat att det lilla hjärtat i magen inte vänt sig med huvudet neråt och att man skulle försöka sig på en vändning utifrån. Jag hade förutsättningarna för ett lyckat försök på min sida då jag är andra gångsföderska och att bäbisen ännu inte fixerat ner sig i bäckenet. Sagt och gjort igår  morse bar det av in på förlossningen och ett vändningsförsök.på krabaten.

Vi togs emot av jättegullig personal som tog väl hand om mig och jag fick byta kläder till de alltid lika sexiga sjukhuskläderna.   

Efter detta kollade man blodtryck och satte CTG på magen för att kontrollera hjärtljuden på bebisen. Även denna gång visade sig det lilla busfröet från sin bästa sida och gjorde allt för att smita undan. Barnundersköterskan hade svårt att hitta hjärtljuden då krabaten rör sig väldigt mycket. Men efter en lite trixande och fixade lyckades de få en hjärtkurva man var nöjd med. 

Så underbart att höra det lilla hjärtat ticka på i jämn och fin rytm. Nästan så att man kan somna till det, så rogivande, som balsam för själen.   

Så hade vi kommit fram till momentet där läkaren som skulle göra vändingsförsöket kom in och presenterade sig. Med sig hade hon en läkarstudent som skulle vara med under försöket. Läkaren började med att känna på magen för att bilda sig en uppfattning om hur bebisen låg, sedan var det läkarstudentens tur! 

Hjälp säger jag bara! Det första han gör är att lägga sina händer rakt över magen på mig och gungar händerna fram och tillbaka. Detta kändes mer som att han ville gunga fläsket på mig hellre än att kontrollera hur läget på barnet var. Så när läkaren frågade studenten vad han trodde om bebisens läge så kunde han inte svara. No shit!!!

Aja alla har vi varit nybörjare, han blir säkert en bra läkare en dag!   

Efter ännu en koll med ultraljud för att vara på den säkra sidan, konsterar man att även denna dag ligger bebisen med huvudet uppe vid revbenen på mamma i tryggt förvar. Man förbereder med bricanyl för att få livmodern att slappna av och om 20-30 minuter till är det dags!

Jag säger bara en sak! Oh My GOOOOOD! Det var verkligen inget att leka med! 

Läkaren tog i allt vad hon kunde jag kämpade på med att försöka andas och inte svimma på kuppen. Läkaren frågade hur det gick och jag sa kör på bara.... Det kan ju gå!

Men tillslut erkände sig läkaren besegrad.

Bebis vs Läkare 1 - 0

Den som var minst oberörd av all denna uppståndelse var så klart bebisen. På läkaren sprutade svetten och jag, jag var bara mörbultad och lite besviken att det inte fungerade att göra vändningen.

Läkaren trodde inte att det skulle gå att göra några fler försök av vändningar då huvudet av någon outgrundlig anledning kilat sig fast vid min högra revebensbåge. 

Så för att inte föda i sätesbjudning bestämde man att man kommer göra ett planerat snitt inom den närmaste tiden. Känslan över detta är blandad, då jag ena stunden kan känna mig snuvad på konfetten samtidigt som jag är glad att detta hände och att de upptäckte att bebis inte ligger rätt och att man kan planera för att göra det så bra som möjligt för bebis och mig!

Det blir mindre stressande både för mig och för bebisen om vi under kontrollerade former kan plocka ut denne under ordnade former.

Detta kommer gå bra! Men nog är jag allt spänd av förväntan och lite nervös på samma gång!

Men så är det väl med allt som är nytt och okänt! Bara att kasta sig ut och och fångas upp av vinden.....

Inget man kan gå och grubbla på! Saker sker av en orsak och det är bara att hänga på och göra det bästa av det!

Kommer ju något väldigt underbart ur detta!

Vi kommer få ett till litet underbart barn att älska och Meja kommer få ett litet älsklingssyskon!!!!   

Så nu blickar vi framåt ett tag till med foglossningar och examensarbetet i sikte och njuter av att vi snart är fyra i familjen (plus alla våra djur då förstås) och inte att förglömma att våren är på väg och en sommar som knackar på runt knutarna! 

Ha de gött! // Jejjen 

Igår var det dags för glufs glufs (mammas man) att fylla år! 

Så jag, Macke & Meja packade in oss på eftermiddagen för att bege oss till Sollefteå och överraska huvudpersonen.

Vi hade lagat med oss maten & tårtan som vi tänkt bjuda på och pratat ihop oss med mamman så att hon visste vad som komma skulle. Vi hade även bjudit in glufs glufs mamma & syster. 

Han blev överraskad, och glad hoppas jag.

Nu börjar jag verkligen känna att det är på riktigt det här med att det ska komma en liten till in i vår familj.

Behovet av att börja "boa" kryper sig sakta på! 

Satt och klickade lite på datorn och hittade detta fina bäddset till barnvagnen. Kunde inte låta bli det så jag beställde det. Kommer bli superfint i vår svarta vagn. 

Dags att krypa in i vetenskapliga artiklars värld en stund, men det känns drygt idag.

Bara att bita i det sura äpplet!

Ha de gott!

I dag när man vaknade, kunde man ana solens stårlar i morgondiset, men även vinterns bitande kyla. Tog oss upp ur sängen & inser när vi tittar på termometern att så även var fallet. Ännu en köldknäpp på -20 grader så här i slutet på februari. Men skulle tippa på att det är en av de sista för denna vintern. 

För nu går vi mot ljusare & varmare tider. Vårvinter är här för att stanna!

Åh vilken tid sen, det är så mycket att se fram emot i familjen Lindgren nu under våren!

En liten lillasyster eller lillebror ska anlända här om cirka 7 veckor.  

Innan dess ska jag hinna skriva mitt examensarbete och redovisa det! Här gäller det att inte ligga på latsidan om man så säger.

Igår var det dags för ännu ett besök hos barnmorskan & ställa sig på den berömda vågen. Blev dock glatt överraskad, den visade endast en uppgång på 4kg. Jag är imponerad av min kropp! Trodde att jag minst skulle gå upp 10kg, då jag gick upp det när jag väntade Meja. Men det ser ut som att det kanske inte blir så mycket att ta bort ändå när graviditeten är över.

Allt annat såg också bra ut!  

De underbara hjärtljuden på vårt lilla   pickade på i 160slag /min.

Det vackraste ljud som ljuder ut i rummet.

Efter besöket hos barnmorskan bar det iväg till Emma och Niklas för att köpa ett skåp som går i samma serie som vårt skötbord. Kommer bli kanon när jag får ordna till det. Bild på detta kommer när det är klart.

 Då var det dags att sätta fart med examensjobbet då.

Ha de gott! 

Sköt om varandra, man har bara ett liv!

Livet är ett mirakel!   

Ska man försöka sig på att än en gång försöka lyckas med livet som bloggerska?
Ja varför inte, jag tycker ju om att skriva... Finner ju dock aldrig tid till det...
Men antar att det handlar om prioriteringar i livet som allting annat.

Så vi får väl se hur jag lyckas...
Väl mött !!!!

Hej Hopp!! ;-)

Äntligen verkar det som att det finns lite tid att skriva.

Jag menar jag har bara försökt sätta mig ner i en veckas tid nu.  

Nåväl, förra helgen var en super duper mysig helg.. Meja hämtades vid 14 tiden och iväg det bar till badhuset. Som hon pratar om detta badhus, hon fullkommligt älskar det.

Men säg det barn som inte tycker om vatten och de spännande ruschkanorna.

En glad tjej på språng till bassängen...

Efter allt badande och busande blev det ett stopp på Max, för middag. Meja hade beställt strippar, sås och hambujare..  

Lördagen löpte på och Macke och Meja tog sig en tur med skotern ut på sjön i det underbart vackra vädret, för att fiska lite.

När Meja suttit på sitt liggunderlag en stund (ca 30-45 sekunder) med sitt fiskespök (som hon säger) säger hon till Macke:

- Pappa de nappar ingenting!

Haha, gullsnuppa...

Söndagen var lugn och skön! Marcus var ute och jagade lite medan jag och Meja var hemma och stökade lite. Vi var ut en sväng och fick lite frisk luft mitt på dagen, då solen även denna dagen behagade att visa sig och termometern visade 0 gradigt.

På eftermiddagen bestämmde vi oss för att äta hembakad pizza till middag, så jag tog Meja och bilen och stökade över till Bredbyn och handlade diverse ingredienser.

Väl hemma igen startade pappa Macke och Meja igång att göra pizzadegen.

Degen blandas noga!! Koncentrationen är hög. =0)

Degen ska bakas ut.. Pappa Macke visar hur man gör!

Mejagumman får hjälpa till!   

Kan säga att pizzan blev supergod!

Den här veckan har jag varit själv hemma när Macke har varit borta i Åre och jobbat.

Det går ritigt bra att vara ensam faktiskt, eller ensam och ensam, det är jag egentligen inte. Jag har ju goungen min, två katter och 4 hundar så det går ingen nöd på mig. Men det till trots kan ju aldrig ersätta min stora kärlek.

Igår eftermiddag när jag skulle åka för att hämta Meja på dagis, kan jag säga att det tog tvärstopp. Bilen kom varken framåt eller bakåt eller åt sidan, bakdäcken på bilen hade frusit. Toppen!!!  

Men efter 40 minuters slit med kånkande av varmvatten och testande att rubba bilen åt det ena eller andra hållet var jag tvungen att erkänna mig besegrad av kylan och isen...

Fick hjälp med att hämtaMeja på dagis och även hjälp att få lös bilen. Lycka!!

Det är tur att man har människor runt om kring sig som ställer upp i ur och skur.

Tack U & R!!   

Nu börjar även denna vecka lida mot sitt slut. På lördag blir det middag hos mamma och glufsglufs, för jag tror visst att det är någon som ska till och fylla år (glufsglufs)   

I övrigt tänker jag bara försöka njuta av att livet är bra underbart om man bara tar   tiden att stanna upp och se sig omkring!

Ha det gott och var rädda om varandra!

Hej Hopp!   

I morse hände det som jag väntat på ett bra tag! En positiv trend och ett minus på vågen!

Jag är äntligen under 90 kg, dock inte mycket under 90 kg men är i allafall under. Det känns så otroligt skönt att känna att man börjar komma upp på banan igen och att kroppsformerna börjar komma tillbaka.

Känner än så länge ingen större skillnad men, tittar man på vågen så visar den ett minus på 6 kg!

~Underbart!~

Nu gäller det bara att sträva neråt! Men i sakta mak, denna gången vill jag inte ha tillbaka kilona igen. Nu vill jag att denna viktnedgång ska gemig den vikt jag vill ha och sedan stanna vid den. Nu räcker det med viktresor..

Nu är det dags att dra igån dagens sysslor.. Massor står på schemat innan jag kan sätta mig ner och slappa!

Så upp och hoppa !

Jag vill även påminna mina dansvänner och alla andra med för den delen, om att Hanssons loge kommer att köra 8 danskvällar under sommaren 2012. Så jag hoppas på att få se er alla där på vår mysiga loge i Långsele. 

Ni hittar dansprogram på Hanssons loges hemsida: www.hanssonsloge.se

Sitter i vår nya soffa och tittar ut över vardagsrummet och bara njuter av lugnet. Vilket lyx att äntligen kunna sätta sig ner och begrunda! Känns som en evighet sedan vi hade ett vardagsrum.......

Tänker även tillbaka på den underbara helg vi haft med våra vänner A & R. Blev en lugn och skön helg trots dans nätterna igenom på parken Övik och vårens dansmara.

Det är ganska underbart hur bra man kan synka med människor. När man inte märker av att dem finns. Jag menar, dem bara är och finns, som en dela i familjen.

Känslan av att saker & ting bara flyter. Saker som ska göras blir gjorda och man behöver inte be om hjälp, hjälpen finns redan innan man frågat.

Underbara människor! Älskar er A & R!   

Här kommer lite bilder på det nyrenoverade vardagsrummet!

Det är fortfarande fix kvara att göra. Trätaket ska sättas upp, foder ska sättas i dörröppningarna, det ska upp lister runtom väggar och tak & det sista piffet ska upp. Men i det stora hela kan man se vad som komma skall

Idag är en dag som fortsätter i examensarbetets tecken, fick lite bakläxa på projektsynopsisen som måste åtgärdas och lämnas in idag. Sedan forsätter artikelsökandet. Plus att jag denna vecka också måste börja plugga på omtentan som ska vara nästa måndag.

En promenad skulle jag vilja komma mig ut på, tror jag ska försöka mig på det nu innan det blir ännu blåsigare ute än vad det är nu.

Aldrig är man nöjd, ena stunden är det för kallt (men måste säga att -34 grader är för kallt!!!) i andra stunder är det för blåsigt!

Vart är lagom i vårt avlånga lagom land!   Nä nu får jag nog ge mig ut för en uppiggande promenad.

Ha en underbar dag alla vänner och läsare!

Hej Hopp!   

Brrr, kan man säga! I morse när vi klev upp visade termometern på hela -26,6 grader. Plötsligt händer det och kylan slår till! Måste säga att vi i vinter varit väldigt förskonade från allt vad kyla heter, vilket har varit väldigt skönt!

Idag måste jag försöka få in min projektsynopsis för examensarbetet till min handldare. Det ska vara klart innan måndag och i helgen ska vi ha främmande så då blir det lite tid över att sitta med skolan.

Detta arbete är något som jag längtas efter samtidigt som jag tycker att det är skrämmande. Skrämmande på så sätt att man kastar sig ut i något som känn som osäker mark. Jag har aldrig gjort detta tidigare, skriva en VETENSKAPLIG rapport på ja en si sådär 30-35 sidor..

Hallelulja!!!  

Annars kommer dagen idag flyta på med en massa arbete i vardagsrummet som ska i det stora hela stå klart innan i morgon när bästaste A & R kommer.

Vi kommer att få jobba hårt men skam den som ger sig. Bilder kommer så snart vi är färdiga.

Ha en underbar dag i kylan mina vänner för det hade jag tänkt att ha!

Här kommer en underbar vinterbild från en av mina promenader! Livet är bra underbart!

Hej Hopp!